Landsort, eller Öja som ön egentligen heter är en av mina favoriter i Stockholms skärgård. Jag har länge velat åka dit med Emil (jag har bara varit där med kompisar förut). Nu i somras blev det av när vi ändå sov en natt på Torö.

Från Ankarudden till Öja

Vi båten tillsammans med våra kompisar från Ankarudden till Öja. Beroende på hur vindarna ligger så lägger båten till på olika sidor av ön, den här dagen lade båten till i Östra hamnen både på ditresan och hemresan.

Sveriges äldsta bevarade fyr

Vi började besöket med att promenera bort till Landsorts fyr. Det är Sveriges äldsta bevarade fyr som uppfördes redan 1689 och är ett statligt byggnadsminne sedan 1935. Innan fyren byggdes fanns först en båk och sedan en annan fyr. Den elektrifierades 1938 och sista fyrvaktaren lämnade 1963. Idag är fyren automatiserad och utgör en symbol för ön Öja.

Promenaden från hamnarna till fyren är också mysig, man kan gå förbi viken som nyttjats som fyrvaktarens hamn, Kummelhålet. Det är nog en av de mest idylliska platserna på ön. Omgivningarna runt fyren är också mäktiga med sina karga klippor och intressant militärhistoria. Man har också en fin utsikt över ön, bland annat över lotstornet som idag är ett hotell, ett torn som jag tycker är ganska fult men hör till öns historia.

Lunch i hamnen

Efter en tur till fyren gick vi tillbaka till hamnen. Där åt vi lunch på ”Saltboden” som är öppen högsäsong, en liten butik och restaurang. Maten var väl helt okej men inte så märkvärdig.

Näckrosor

Sedan promenerade vi norrut på ön längs med grusvägen. Otto somnade i ryggsäcken. Vi hittade bland annat en liten tjärn med näckrosor undangömd.

Pestkyrkogård och en labyrint

Vi passerade även labyrinten som Valter tyckte var rolig att provgå. Hur gammal labyrinten är vet man inte men mönstret går att hitta minst 3000år bakåt i tiden. Det sas att den som gick genom labyrinten skyddades från havets faror och gav en bra fångst.

Ungefär 70m norr om labyrinten ligger pestkyrkogården. Där begravdes människor som dog i böldpesten som kom till Sverige 1710. Lotsen Johan Anderssons fru är en av de som ligger begravda där. Innan pesten kom så begravdes personer som dött på sjön där.

Tillbaka mot båten

Klockan började närma sig hemfärd så vi vände på vägen och gick tillbaka mot Storhamn där vi köpte en varsin glass innan vi gick vidare till Österhamn därifrån båten skulle gå tillbaka. Väldigt nöjda med vårt besök på ön. En ö med spännande historia och kargt landskap. Jag kan verkligen rekommendera att åka till Landsort (Öja). Men nästa gång tar vi nog med oss egen matsäck och kanske utforskar de norra delarna mer.