Fäbovallar i Dalarna

Fryksås

Fryksås är en fäbovall som har bebyggelse sedan 1500-talet. Med sina dryga 500 meter över havet bjuder platsen in till en fantastisk utsikt över Orsasjön. Siljansleden passerar här. Jag besökte Fryksås som liten då min familj åkte på skidsemester i Orsa Grönklitt som ligger ett stenkast från Fryksås. Då längdskidade vi till Fryksås, jag har också åkt hästdragen släde med fackeltåg till Fryksås från Orsa Grönklitt när jag var liten. Därför ville jag åka tillbaka till Fryksås då jag minns det som väldigt mysigt.

Emil och jag parkerade bilen, satte barnen i sele och bärryggsäckar och började promenera runt. Det är väldigt fint men också väldigt trångt med hus. Och egentligen inte lika mysigt som jag minns det. Men absolut fantastisk utsikt. Vi tog en stig upp på ett berg där vi åt mellis vid en slogbod (typ vindskydd). Sedan gick vi tillbaka till bilen och körde ner till Orsa för att handla lite inför kvällen.

Fyriberg

När vi hade handlat i Orsa åkte vi mot Fyriberg. Där skulle vi sova för natten. Vi hade nämligen hittat en fäbod via Airbnb där. Vi körde förbi många stugor och vi skulle bo i en av de sista. Det var så idylliskt när vi klev ur bilen och såg den lilla stugan och utsikten. Mycket mer autentiskt än Fryksås. VI satte oss i gräset utanför stugan och åt pizza till middag. Sen tog vi en promenad på fäbofallen. Vi hittade en slogbod med en jättefin utsikt där vi satte oss en liten stund och Valter fick springa lös.

När barnen lagt sig

När barnen somnat för natten satt Emil och jag utanför stugan på den lilla verandan. Såg solen gå ner med ett varsitt glas med god dryck i. Lite nötter och choklad som tilltugg. Nöjda med en fin resa och otroligt nöjda med det fantastiskt fina men också enkla boende vi hade för natten.

Magisk morgon

Barnen vaknade tidigt som vanligt. Jag skulle ut till dasset och möttes av en magisk morgon. Det blev en liten omväg med kameran och Emil fick vara kvar med barnen i stugan. Jag gick runt och fotade en del och njöt. Jag hade kunnat vara ute hur länge som helst om det inte hade börjat närma sig frukostdags. Jag tänker att bilderna får tala för morgonen (även om de kanske inte gör morgonen helt rättvis, men men).

En till morgonpromenad

Efter frukosten hade solen letat sig fram helt. Dimman nere i dalen började lätta allt mer. Månen lyste dock fortfarande över fäbotaken. Vi tog en liten promenad till slogboden alla fyra. Där drack Emil och jag morgonkaffet. Valter sprang runt och busade på gräsmattan. Sen gick vi tillbaka till ”vår” stuga. Packade ihop och åkte mot Sundborn för att titta på Carl Larsson-gården.