Världsarv
Redan på 800-talet började man bryta malm i Falu koppargruva. En gruvdrift som varit igång sedan dess fram till 1992. Idag är det ett världsarv, sedan 2001, som såklart har en otroligt gedigen och spännande historia. Som t.ex. det stora raset under midsommar 1687 där mirakulöst ingen omkom då det var helgdagar, tre stora dagbrott blev till ett stort. Eller när de hittade en gruvarbetares välbevarade kropp 1719 efter att han varit försvunnen i 42 år. Det har inte enbart brutits koppar i gruvan utan även andra metaller.
Gruvan runt
Vi kom fram vid tiotiden. Fikade på ett café vid gruvområdet. Därefter promenerade Emil och jag (med barnen i bärselar) runt gruvan. Det var en fint utmärkt promenadslinga med många informationsskyltar längs vägen. Väldigt välgjort och intressant. Valter sov under rundan. Jag tyckte också att det var otroligt fint med nyanserna och färgerna i berget och gruvan, perfekt att fota när det är lite mulet.
Besök nere i gruvan
Vi gick dock inte ner i gruvan då det inte skulle gå med barnen när de är så små. För att gå ner i gruvan tror jag att barnen behöver kunna gå själva och kunna ha hjälm och den skyddsutrustning som ändå behövs. Så kanske får vi åka tillbaka när de blir äldre. Det var ändå väldigt fint att gå runt gruvan och ta del av dess historia på så sätt.
Stenar som sorterats bort
Runt gruvan finns också mängder av småsten som sorterats bort, restprodukter från gruvdriften.
Falu rödfärg
Bredvid gruvan finns också fabriken för Falu rödfärg. Man kan köpa deras produkter i turistshoppen och såklart läsa om företagets och färgens historia på informationsskyltar.
Mer om hela roadtripen:
Det här blir sista inlägget från vår roadtrip då vi åkte till Sonfjället men gjorde småstopp på vägen. Vill ni läsa mer om de olika delarna eller sammanfattning om hela resan så länkas det här:
