Bland raviner, vattenfall och myrar

En nationalpark som jag ville besöka under vår roadtrip var Muddus nationalpark. Det är en nationalpark som jag inte hört så mycket om men den verkade väldigt mysig. Därför åkte vi dit och spenderade två nätter där. I det här inlägget kan du läsa om det äventyret.

Muddus nationalpark

Vi kom fram vid mitt på dagen till Muddus nationalpark, eller Muttos nationalpark som den heter på samiska. Vi parkerade vid Skájdde (Skaite på Google maps). Det fanns plats på parkeringen (som inte var så stor) och vi packade ryggsäckarna. Därefter påbörjade vi vår vandring in i Sveriges största skogliga nationalpark med natur som är opåverkad av skogsbruket. Målet var först Muddusfallet, som ligger 7 km från parkeringen. Det fanns två stigar att välja på för att ta sig dit, en som var lite planare och en som var brantare. De båda stigarna sammanstrålade ibland så man kunde variera svårighetsgrad. Vi började lätt, sen gick vi lite brantare och sedan lite lättare igen. Vandringen bjöd på tallskog, utsikter över raviner och vattenfall.

Muddusfallet

När vi kom fram till Muddusfallet tog vi ett litet energipåfyllningsstopp. Njöt av utsikten. Där var vi helt själva en liten stund.

Muttosädno

Efter Muddusfallet gick vi vidare längs med leden. Kom fram till några övernattningsstugor som vi gick förbi. Sedan kom vi fram till Muttosädno, älven som Muddusfallet finns i. Där stannade vi till för att titta på vattnet, otroligt vackert, jag fotade såklart lite också.

Jakten på tältplatsen

Sedan började jakten på en tältplats. Vi hade lite orutinerad bara två vattenflaskor med oss. Det var lite svårt att få det att räcka till dricksvatten, middagsmatlagning och frukost. Det gick ju bra att fylla på i älven och bäckar men då måste vi hitta en tältplats nära vatten. Problemet var att det inte fanns så många bäckar. Vi bestämde oss för att vandra vidare tills vi hittade ett lämpligt ställe nära vattnet. Det gjorde inte så mycket för vandringen var fin och gamla stubbar och träd var skapta som djur. Till sist hittade vi en tältplats nära en bäck, lagade middag. Sedan tog vi en liten promenad och hittade en bättre tältplats några hundra meter längre fram på leden. Vi bestämde oss då för att flytta tältet (jag visar den nya tältplatsen i filmen längst ner i inlägget).

Myrar och tallskog

Nästa dag efter en grötfrukost fortsatte vår vandring genom nationalparken. Genom tallskog och förbi myrar.

Boargáljávrre

Vid en liten skogssjö tog vi en liten snackspaus. Läste lite och kokade kaffe.

Utsikt över en ravin

Därefter gick leden förbi en ravin som vi stannade upp vid. Tittade på utsikten. Jag fick lite ont i magen när Emil gick nära kanten (ja, jag är höjdrädd och det är inte han). Vi satte oss på en sten och gjorde lunch. Tog en liten läspaus efter lunchen innan vi vandrade vidare.

Vandring

Det var kul att kolla på kartan lite då och då för att se var vi var i förhållande till allt runt omkring. Få en överblick. Men den behövdes inte för att navigera och hitta vägen, för leden var väldigt fint utmärkt. Vi traskade på. Efter en stund skymtade Luleälv mellan tallstammarna.

Brandområde vid Luleälv

När vi kom fram till Luleälv hittade vi en fin rastplats. Det var ungefär fem kilometer kvar till parkeringen då. Emil ville slå läger, det ville inte jag. För vi hade pratat om att hämta lite lyxigare mat i bilen och då tyckte jag att det var för långt för att gå fram och tillbaka. Men en kaffepaus blev det där innan vi knatade vidare. Då passerade vi ett brandområde. Tydligen ska det ha varit någon brand där 2006.

En egen liten udde

När vi gick över Muttosädno igen, där den mynnade ut i Luleälv, skymtade vi en udde. Den udden genade vi ut på via en myr. Vi var lite ivriga och gick av leden. Det blev vår lägerplats för natten. Det var en kilometer till parkeringen så Emil gick och hämtade lite korv att grilla och choklad att mumsa på. Sen var vi helt själva där hela kvällen och natten. Emil tog ett kvällsdopp och vi värmde oss framför elden (och efteråt luktade vi böckling eller något sådant). Men mysigt var det, helt fantastiskt.

Morgonljus

När vi vaknade var det ganska klart med några enstaka moln på himlen. Vi hade ingen brådska att plocka ihop. Sedan mulnade det på lite. Stillheten bestod. Ljuset blev nästan som skymningsljus, på förmiddagen. Det var som om tid och rum stod stilla och flöt ihop till ett. Magisk känsla.

24 kilometer

Vi var väldigt nöjda med våra två dygn i Muddus nationalpark. Lilla stigslingan (Muddusleden) (24km) som vi gick var välmarkerad och gick genom fin natur. Jag skulle gärna ha gått den långa slingan, som går lite längre norrut, också men det får kanske bli en annan gång. Efter vårt Muddusäventyr åkte vi vidare till Kiruna där vi tog in på hotell och tog roadtripens bästa dusch.