Vårvandring på Utö

Det var sista april. Emil och jag hade pratat fram och tillbaka om att tälta. Båda ville men samtidigt inte. Det blev en dagsutflykt istället, till Utö som ligger i södra delen av Stockholms skärgård. En kompis till Emil hängde på också. Och det kunde inte ha blivit bättre.

Färden till Utö

Halv nio kom Emils kompis hem till oss. Redo för äventyr styrde vi mot Årsta brygga. Vi hade gott om tid på oss då båten skulle kasta loss 9.20 och tar tar kanske en kvart att köra dit hemifrån oss. Det fanns gott om parkeringsplatser (ganska dyra sådana dock), så vi ställde bilen på parkeringen och gick mot båten. Lite innan avgång fick vi gå ombord. Jag köpte biljetter med SL:s reskassa (periodbiljetterna slutade gälla dagen innan på båtarna, men börjar gälla igen någon gång i september). Fyrtio minuter senare landade vi vid Gruvbryggan på Utö.

Jakten på bullar

Det första vi gjorde var att gå till Utö Bakgård. Ett bageri som drivs av Tobias Bergstrand som tidigare har varit med i det svenska bagarlandskapet. Bakgården hade helgöppet och jag tyckte absolut att vi skulle gå förbi där och köpa bullar till vårt medhavda kaffe. Det är liksom ett måste när man är på Utö.

Historien om gruvorna

Efter vårt bullinköp gick vi upp till de gamla gruvorna. Gruvorna tillhör Sveriges äldsta järnmalmsgruvor då man tror att man började bryta järnmalm där redan på 1100-talet. Det finns informationsskyltar där man kan läsa mer om det. Det finns fler gamla gruvschakt inne i skogen som är mer igenväxta men dem gick vi inte till den här gången.

Fika vid kvarnen

Efter att ha tittat på de två största gruvorna där gick vi vidare mot kvarnen. Där bestämde vi oss för att ta vår förmiddagsfika där. Jag hade egentligen sett framför mig en fika på en klippa i solen men det blev väldigt bra ändå. Vi var helt själva och det fanns en bänk som såg väldigt fikavänlig ut, utsikten gick inte heller att klaga på. Jag var lite orolig över att jag hade hypat upp bullarna lite för mycket. Men bullarna smakade lika gott som jag mindes och killarna gillade dem också.

Mot havet

När vi hade fikat klart promenerade vi mot Rävstavik. Det är otroligt fint där. Vi valde att inte följa leden utan gå ut på klipporna istället.

Klipplandskap

Ute på klipporna fortsatte vi vår promenad. Vi höll oss längs med kustlinjen ett bra tag. Promenerade och hoppade fram på klipporna vid havet. Det är verkligen otroligt vackert. Min kamera gick varm. Det var precis vad jag behövde. Här kommer en liten bildbomb med ett urval av bilderna jag tog längs med vår klippvandring.

Matsäcksdags

Vid tolvtiden började vi känna oss sugna på mat och började se oss om efter en matsäcksklippa. Vi hittade en i solen med utsikt över det glittrande havet. Emil och jag hade gjort pastasallad med kyckling som vi hade med oss.

En vandring i krokig skog

Efter lunchen hittade vi Utö-runt-leden (gul- och blåmarkerad) och gick på den en bit. Krokiga tallar kantade stigen som bitvis gick mer i skogen och bitvis vid lite mer öppna klippor där havet skymtade. Däremot gick vi inte hela leden utan svängde av på en orange-markerad led efter ett tag för att så småningom komma tillbaka till Gruvbyn. Vi hade nämligen tänkt ta båten tillbaka till fastlandet som gick vid tre.

Våtmark för miljön

Nästan framme vid Gruvbyn gick vi förbi en våtmark. Det finns tydligen ett projekt som heter Initiativ Utö som bl.a. handlar om att ordna våtmarker för att hjälpa till att rena Östersjön. Tydligen är det något projekt i samarbete med KTH. Väldigt spännande och det är ju verkligen bra om det fungerar.

En till bulle

Sedan kom vi fram till Gruvbyn igen och det är från Gruvbryggan vi skulle ta båten tillbaka till fastlandet. Däremot var vi ungefär fyrtio minuter tidiga. Men det gjorde ingenting, vi gick tillbaka till Utö bakgård. Det gäller ju att passa på när det finns så goda bullar i närheten. I väntan på båten köpte vi oss alltså en varsin lyxbulle till och kalasade på bryggan och drack upp det sista kaffet i termosen.

Hemfärd

Vi var så nöjda med dagen. Jag kände att det var precis en sådan här utflykt som jag behövde. Inga krav utan bara vara. Samtidigt så åt det inte upp hela helgen. Jag fick även tid att fixa hemma och att sova ut vilket också ligger som en stress ibland, det kan vara svårt att hitta en bra balans i allt. Speciellt nu i vår när det har varit mer än någonsin. Blir fortfarande alldeles glad när jag tänker tillbaka på vår Utö-utflykt och precis så ska det vara. Mer sådana här utflykter i år!