Vattenfall och vilse

Fulufjällets nationalpark

En nationalpark som jag velat besöka länge är Fulufjällets nationalpark. I somras blev det äntligen av. Vi hade läst i Facebook-grupper och på nationalparkens hemsida att parkeringarna lätt blev överfulla under dagen. Därför tog vi det lugnt upp mot Dalarna, att vi höll på att tappa hjulet på bilen gjorde att vi kom fram lite senare också (läs om det i inlägget om hela roadtripen). Vi fick en parkeringsplats nära Naturum när vi kom dit vid 19-tiden på kvällen. Vi packade vandringsryggsäckarna med lite mat och övernattningsprylar. Därefter påbörjade vi vår vandring mot vattenfallet Njupeskär. Första biten gick vi förbi en myr.

Vattendrag

Därefter kom vi in i lite mer skog. Gick vid en vacker bäck kantad med Stormhatt och fina ormbunkar. Vägen var relativt enkel att vandra då det var en grusväg.

Njupeskär

Vid en rastplats skymtade vi det, nationalparkens största och kanske mest berömda sevärdhet, Njupeskär. Det är Sveriges högsta fritt fallande vattenfall. Det är totalt 93 meter högt varav det fria fallet är 70 meter. Vi slog oss ner vid rastplatsen och åt tunnbrödrullar med utsikt över fallet. Sedan traskade vi vidare fram mot vattenfallet längs med träbroar (som i skrivande stund är stängda p.g.a. renovering hösten 2021 till säsongen 2022).

Upp på fjället

När vi kikat klart på vattenfallet bestämde vi oss för att gå Jaktfalksleden upp på fjället. Det fanns två anledningar till det. Den första var att det vore kul att gå runt vattenfallet. Den andra och kanske mer viktiga var att vi ville hitta en tältplats. Eftersom man inte får tälta i nationalparkszonen IV, där vattenfallet ligger, så behövde vi knata på en bit bort.

Jakten på en tältplats

Vi vandrade vidare mot Rörsjöstugorna för det ligger utanför zon IV och då fungerar tältreglerna som vanliga Allemansrätten. Vi slog upp tältet ganska precis efter att zon fyra tog slut. Det såg vi med hjälp av en fysisk karta där zonerna syntes och även fjällkartan i mobilen (då ser man med hjälp av gps var i terrängen vi var), det var bra att ha båda då de kompletterade varandra. Klockan hade hunnit bli tio på kvällen när vi slog upp tältet. Så direkt när vi slagit upp tältet kröp vi ner i sovsäckarna för att sova.

Frukost

På morgonen gjorde vi gröt till frukost. Därefter plockade vi ihop allting och begav oss vidare. Tanken var att hitta en kaffepausplats lite senare för morgonkaffe.

Mot en kaffepaus

Vi gick nästan förbi Rörsjöstugorna men svängde istället av åt andra hållet. Följde leden mot Naturum. Sen blev vi lite ivriga och oense om var vi skulle dricka kaffet. Jag hittade en plats jag tyckte var bra, Emil gick vidare närmre bergskanten. Det slutade med att vi satte oss vid bergskanten på Emils plats. Det dög bra och vi fick lite mer energi av kaffet.

Vilse

Efter kaffepausen gick vi vilse. Eller egentligen inte, för vi gick på en led. Bara att vi missade i vår iver att välja kaffepausplats att se att leden delade sig och gick åt två håll. Vi började fundera på det efter en stund att vi gick på ungefär samma höjd länge och att det kändes som att vi gick från Naturum och inte mot Naturum. Det mulnade på och lite lätt duggregn droppade ner från himlen. Till sist kom vi fram till skyltar och då visade det sig att våra farhågor om att vi gått åt fel håll stämde. Då bestämde vi oss snabbt för att vända för även om man kunde gå åt båda hållen för att komma till Naturum så var det närmre att vända (och vi hade gått åt leden åt andra hållet dagen innan).

Åt rätt håll

Vi vände håll på leden. Molnen skingrades och det klarnade upp (på två sätt, haha). Vi gick på de sista kilometrarna och det var väldigt skönt när det började gå nerför. Då kändes det nära.

Parkeringskaos

Vid Naturum var det mycket folk, till skillnad från när vi kom kvällen innan. När vi åkte från parkeringen stod det bilar längs med vägen i flera kilometer från parkeringen. Det var verkligen tur att vi tajmade in och planerade så att vi inte behövde trängas med alla. Skönt också att slippa gå på asfaltsvägen flera kilometer innan man kom in i nationalparken. Vi fick till ett väldigt bra och fint besök.

Lite film

Några filmklipp från stoppet i Fulufjället

Inlägg skapade 319

8 svar på “Vattenfall och vilse

    1. Ja, det var himlans tur att vi hittade rätt till slut 😛 Eller så svårt var det nog inte egentligen då det ändå var bra markerat (bara att vi klantade oss, haha) 😀

Lämna ett svar till Annika Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterade inlägg

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen