En småländsk trollskog

Efter att ha packat ihop tältet utanför Vimmerby åkte vi en kort sträcka till Norra Kvills nationalpark.

Flugsvamp och fräken

Precis när vi parkerat bilen ser jag något rött lysa i skogsbacken. En flugsvamp. Det måste fotograferas så jag lägger mig på alla fyra. Sen hittar jag några andra vita svampar som såg intressanta ut, har dock ingen aning om vad det var för stort. På andra sidan parkeringen lyser solen in på marken där det växer fräken, det måste såklart också fotas. Innan vi kommit in i nationalparken har jag alltså redan fotat en hel del.

Tältplatsen

När vi hade parkerat bilen såg vi också tältplatsen som låg utanför nationalparksentrén. Jag hade läst på hemsidan för Sveriges nationalparker att man inte fick tälta i nationalparken men att det fanns en tältplats på Näckön. Däremot hittade jag inte var Näckön låg (hittade det sen när jag skulle skriva det här inlägget). Hur som helst så var tältplatsen utanför nationalparken väldigt nära parkeringen.

Orörd skog

Sedan begav vi oss in i själva nationalparken. Norra Kvill är en skog som stått orörd i 150 år och det finns över 350 år gamla tallar i skogen och stora granar. Det finns inte så många orörda skogar i södra Sverige så det är fint att se en vild trollskog.

Det finns två slingor i nationalparken, en röd och en blå. Den röda är kortare. Till en början följer man båda. Sedan kan man välja om man vill ta den korta röda rundan eller fortsätta på den lite längre blåa. Vi började gå slingorna medsols.

Stora Idgölen

Efter en stund ändrades växtligheten och vi vandrade bland skvattram. Marken hade blivit fuktigare och sen öppnade skogen upp sig och en blank spegel låg där mitt bland alla träden, Stora Idgölen. Det var så vackert och rofyllt. Det gjorde det inte sämre att vi var de enda människorna där. Närmast sjön växte alltså skvattram, men man såg fortfarande de moss- och lavbeklädda stenarna och trädstammarna som reste sig runt sjön.

Plockepinn

Efter en stund kom vi fram till ett ställe där det syntes hur vinden dragit fram genom skogen. Stormar som fällt stora träd så att det blev som ett plockepinn.

Genom skogen

Vi fortsatte genom skogen och valde att ta den blåa slingan. Främst då vi kände att vi kunde gå på lite till då det var så otroligt härligt. Sen ville vi även se utsikten från Idhöjden.

Idhöjden

Det var en ganska brant vandring bitvis upp till Idhöjden, som ligger 45 meter över Stora Idgölens vatten. Det var en del träd framför utsikten, men det var fint ändå.

Mot röda slingan

När vi gått runt den blåa slingan kom vi tillbaka på den röd/blåa slingan och gick den sista sträckan tillbaka till bilen. Väldigt nöjda med vår utflykt till denna mysiga småländska nationalpark. En nationalpark jag inte hade så höga förväntningar på men ville besöka just eftersom det var en nationalpark. Men jag gillar den verkligen. Liten och mysig.

Karta

Här finns nationalparkens informationsfolder med karta.

Det här var sista delen av vår Europa-roadtrip – läs mer om äventyret här:

• Två veckor äventyr med bebis – en sammanfattning
• Tre timmar Malmö
• Första natten i bilen
• Tre timmar Köpenhamn
• Tipovagn och Nederländernas Venedig
• En Hansastad
• Europas minsta nationalpark
• Utländsk skog i Skåne