Söndagen den 20 september var jag fortfarande lite småförkyld men kände efter att jag ville till skogs efter att ha tillbringat lördagen inne i lägenheten. Jag hade ju fått mitt nya macroobjektiv som jag ville testa lite till också. Så jag brummade iväg med bilen med siktet inställt på Spirudden, men hittade en annan parkering så det blev en annan led att upptäcka.
Mot Styvnäset
Jag parkerade bilen och började gå på en led mot Styvnäset. Enligt skylten skulle det vara 3,3 km dit. Jag hade egentligen kanske tänkt gå runt 3 km totalt men valde ändå att ha som mål att gå mot Styvnäset. För jag ville se den platsen. Det var först en ganska lerig grusväg och sedan svängde leden av på en smalare stig genom hög växtlighet.
Över stock och sten
När jag hade gått genom den höga växtligheten kom jag fram till roligare stigar. Smala skogsstigar med rötter och stenar. Det var också mysigt att hela tiden ha vattnet på min vänstra sida. Jag gick där och njöt till en början och bara strosade fram över stock och sten.
Miniatyrlandskap
Längs med stigen hittade jag en gammal rotvälta. Tittar man nära på rotvältor (och annat i naturen) så kan man verkligen upptäcka små miniatyrlandskap. Det blev läge att fota lite med mitt macro.
Fortsatt vandring
Jag fortsatte min vandring genom skogen. Fotade rödtonade blåbärsris och gulgröna eklöv. Hittade en spindel som fångat en fluga. Jag fotade även stigen när solen kikade fram mellan molnen. När jag kom upp på en höjd blev det även lite utsiktsbilder över havsviken.
Orken börjar försvinna
Trots att jag verkligen tyckte om stigen, smådetaljerna och utsikten så kände jag att orken och energin sakta började rinna ut. Kreativiteten och fotolusten började också tryta. Jag ville hemåt igen. Jag njöt inte längre av att vara ute. Det började bli mer ett ”jag måste till Styvnäset” istället för att ”jag vill till Styvnäset”. Jag gick på en liten stund till och funderade på hur jag skulle göra, för det kändes lite som ett misslyckande. Sedan bestämde jag mig. Jag skulle sätta mig ner och äta lite mellanmål och sedan vända hemåt.
Hemåt
När jag bestämt mig för det så kände jag mig mycket bättre och duktig som faktiskt lyssnat på vad jag egentligen ville. För det är inte njutningsfullt när man känner ett tvång att vara ute. Jag kan ju återvända och upptäcka Styvnäset en annan gång när jag är mer på rätt humör. Det ligger ju så nära mig och jag gillade verkligen skogsstigen precis vid havsviken. Men ja, det var ju väldigt skönt att komma hem. Det är ändå nyttigt och lärorikt med sådana här utflykter. Jag var nöjd att jag tog mig ut men också nöjd att jag tog mig hem i tid.
Vad mysigt med en ordentlig höstutflykt! Ser otroligt mysigt ut <3
Ja, det var skönt att komma ut en stund och det är en väldigt fin och mysig plats. Sen är jag glad att jag vände om också 🙂
Så mange fine bilder 🙂
Tack så jättemycket! 😀
Vilken härlig utflykt och så fina detaljer du fotade! <3 Kramis
Jo, den blev helt okej även om jag lite snopet fick vända för att jag blev väl lite rastlös 😛 Men tack så jättemycket, kul att du gillar bilderna 🙂 Kram
Helt fantastiska bilder 🙂 Bilderna blir verkligen helt magiska med ditt nya macroobjektiv 🙂
Kram
Tusen tack, Lisa! 😀 Javisst är det kul att komma så nära med macroobjektivet, jag gillar det skarpt 😀 Lekte med det på en utflykt igår och idag också, bilder kommer upp här så småningom! 😀 Kram
Vilka härliga bilder och så kul att testa nya objektivet!
Tusen tack!! 😀 Ja, det nya objektivet har fått hänga med nu på varje utflykt sen jag fick hem det för några veckor sedan. Så kul 😀 Kram
Så mysig utflykt och fantastiska bilder ??
Tack så jättemycket, Linnéa! 😀
Vad fint med miniatyrlandskapen 😀
Ibland tycker jag rotvältor ser ut som typ björnar eller liknande när man tittar snabbt, så det är ju fint att avdramatisera det hela.. <3
Ja, det finns verkligen så mycket häftiga små landskap i de stora landskapen 🙂 Visst kan rotvältor se ut som stora djur, det är också häftigt tycker jag! 😀 Naturen är en konstnär 🙂
såååå mysiga bilder!! 😀
Tack så jäättemycket!!! 😀
En fin tur och du lyckades ta verkligt vackra bilder. Men bra att du bestämde dig för att området kommer att finnas kvar och att du kan återvända- Och det blev ju en fin promenad och testat det nya macroobjektivet fick du ju.
Det blev en bra tur ändå och jag är så nöjd att jag faktiskt vände om! Tack så jättemycket, vad jag blir glad över att du gillar bilderna 😀 Macroobjektivet är verkligen roligt 🙂