Promenad i smälta skidspår

Efter en förmiddag i slalombacken i Säfsen bestämde jag mig för att ta en promenad och fota lite. Sambon däremot fortsatte att åka i backarna.

Längdskidområde

Hade det varit mer snö hade jag lätt satt på mig längdskidorna men det fanns nästan ingen snö kvar. Därför fick det bli en promenad i längdskidområdet. Jag höll mig till de gamla smälta skidspåren. På vissa ställen var det väldigt halt, på andra ställen blött, och på andra ställen torrt. Så det gällde att se upp var jag satte fötterna. De gamla spåren var dock väldigt fina att ha som linjer i bilderna. Kan tänka mig att det är fint att längdskida där när det finns snö.

Små vattendrag

Jag passerade små halvsmälta vattendrag, eller om det är vattensamlingar från smältvatten. Det var väldigt fint, speciellt när den blåa himlen speglade sig däri. När solen gick i moln blev det ett betydligt kallare ljus. Men fint ändå.

Tydliga spår

Jag fortsatte att följa de tydliga spåren genom en ganska gles skog. Där gick jag och njöt i ett ganska långsamt tempo. Det finns väl inte så mycket mer att skriva om det, men lägger upp några bilder.

Isigt

Eftersom det var isigt på vissa ställen och det var otroligt fina mönster så ville jag såklart fota det också. Det var lite synd att jag inte hade mitt macroobjektiv här (det var kvar hemma för det var inte en fotoresa) men det blev okej ändå. Här fotade jag med kameran riktad rakt ner mot marken.

Vårvinter

Det kändes verkligen som ett vårvinterväder. Speciellt när jag passerade det här området med is och smältvatten. Väldigt fint landskap.

Tillbaka mot skidbacken

Jag hade gått omkring i ungefär en timme när jag sakta började bege mig tillbaka mot skidbacken. Nöjd med att ha fått rasta kameran (och mig själv). När jag kom tillbaka till skidområdet satte jag mig på en bänk i solen och läste lite i väntan på att sambon skulle åka klart ner för backarna. Jag läste ”Jag kan ha fel” av Björn Natthiko Lindeblad, en bok med många kloka ord och ett sympatiskt synsätt, den kan jag rekommendera.